Pressmeddelande: Kärnkraftskommunerna om kärnavfallsfrågan

I en skrivelse till regeringen och Kärnavfallsrådet vill Kärnkraftkommunernas Samarbetsorgan (KSO) betona vikten av att regeringen presenterar en rimlig tidsmässig förväntansbild för det återstående arbetet med det använda kärnavfallet och vad som ska undersökas närmare. KSO understryker vikten av en tidplan och säkerhetsperspektivet utifrån kärnkraftskommunernas gemensamma ansvar för säkerheten i de berörda kommunerna.

KSO:s ordförande Margareta Widén Berggren framhåller följande:

”- Kärnkraftskommunerna har ett gemensamt ansvar för säkerheten i de berörda kommunerna. KSO menar därför att avsaknaden av ett tillåtlighetsbeslut i kärnavfallsfrågan från regeringen riskerar att äventyra både säkerheten och elproduktionen vid kärnkraftverken i dessa kommuner samt landets energisystem. Ett regeringsbeslut i närtid skulle garantera elförsörjningen i landet på både kort och lång sikt.”

KSO har i drygt 40 år samlat kommunerna med kärntekniska anläggningar. Medlemskommuner är Kävlinge, Nyköping, Oskarshamn, Varberg och Östhammar. KSO:s styrelse har den 26 mars 2021 beslutat att agera i slutförvarsfrågan. KSO som samarbetsorgan företräder det gemensamma ansvaret för säkerheten i de berörda kommunerna. Ett ansvar som kommunerna för övrigt har tagit i över 40 år i detta sammanhang. Redan i april 2018 lyfte KSO vikten av slutförvarsfrågans fortsatta hantering och beslutsprocessen i en skrivelse till riksdagen, regeringen samt miljö- och energidepartementet.

Svensk Kärnbränslehantering AB:s (SKB AB) har 2011 lämnat en ansökan som omfattar ett samlat system vilken innehåller dels slutförvaret i Forsmark, dels utbyggd lagringskapacitet vid mellanlagret Clab till 11 000 ton och en inkapslingsanläggning, Clink, kopplat till slutförvaret, båda i Oskarshamn. KSO konstaterar att SKB AB:s ansökan bygger på över 30 års prövningar av dessa tre anläggningar och att mark- och miljödomstolen samt Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, nu har sagt ja till ansökan, i likhet med de berörda kommunerna Oskarshamn och Östhammar.

Kommunernas godkännande bygger på SSM:s bedömning att den långsiktiga säkerheten är tillförlitlig och tillräcklig. Oskarshamns och Östhammars kommuner har agerat på flera sätt för att påtala vikten av att regeringen tar ett slutligt beslut i frågan genom en samlad prövning av ansökan som omfattar de tre komponenterna i kärnavfallssystemet och att regeringen också fastställer en tidplan för beslutsprocessen.

I likhet med de båda kommunerna vill KSO påtala vikten av att regeringen hanterar detta som en samlad ansökan. KSO anser också att kommunernas begäran om att regeringen redo-visar en tidplan fram till sitt tillåtlighetsbeslut måste anses som fullt rimlig och nödvändig. Vidare konstaterar KSO att Oskarshamns kommun inte kommer att acceptera en utbyggnad av Clab om det inte finns ett tillåtlighetsbeslut från regeringen rörande ett sammanhållet system.

Enligt SKB AB är Clab fullt i december 2023 och då finns ingen lagringskapacitet kvar. KSO konstaterar att detta förhållande får konsekvenser för säkerheten vid kärnkraftverken i kommunerna och möjligheten att producera el vid anläggningarna. Vidare skulle en situation kunna uppstå som innebär utökad mellanlagring vid kärnkraftverken i dessa kommuner, vilket i sin tur leder till frågor kring både behovet av lagringsutrymmen och säkerhet. KSO vill särskilt påtala de allvarliga konsekvenser ur säkerhetssynpunkt som blir följden om Clab inte byggs ut för att kunna mellanlagra använda kärnbränslet från kärnkraftverken efter 2023.

KSO menar att detta handlar om en sammanhållen process och en avfallsfråga och inte en kärnkraftsfråga. Ett tillåtlighetsbeslut är inte detsamma som ett drifttillstånd till dessa anläggningar utan efter ett regeringsbeslut följer en stegvis prövning av berörda myndigheter för samtliga komponenter i hela kärnavfallssystemet.

Pressmeddelande

Upplysningar

Margareta Widén Berggren: Mobil: 070-560 38 90, e-post: margareta.widen-berggren@osthammar.se Ann-Charlotte Olsson Stenkil: Mobil: 070-348 58 13, e-post: ann-charlotte.olsson.stenkil@varberg.se

Bilaga 1

Bilaga 2 – Foton och bildtexter

Högupplösta foton på Margareta Widén Berggren och Ann-Charlotte Olsson Stenkil kan laddas ner från Media & Grafik.

Fotnot

KSO bildades 1977. Samarbetsorganet har fem medlemskommuner; Kävlinge kommun, Nyköpings kommun, Varbergs kommun, Östhammars kommun och Oskarshamns kommun. Kärnsäkerhets- och beredskapsfrågor har i alla år varit i fokus. Gemensamma yttranden över remisser från departement och myndigheter samt samordning i frågor av gemensamt intresse är viktiga områden. Dessutom har organisationen på olika sätt arbetat med omvärldsbevakning genom bland annat studie- och arbetsresor till andra länder med kärnteknisk verksamhet. KSO är svensk medlem i det europeiska nätverket för kärntekniska kommuner, GMF.

Kontakt: Samordnare/Generalsekreterare Ted Lindquist

Mobil: 070-529 67 48, e- post: ted.lindquist@oskarshamn.se

Kärnkraftkommunernas webbplats: www.karnkraftskommunerna.se

Pressmeddelande: KSO 40 år

I år är det 40 år sedan Kärnkraftskommunernas Samarbetsorgan (KSO) bildades. Detta har uppmärksammats med seminarium och jubileumsmiddag i Varberg den 23 november. Seminariet omfattar både en återblick över Kärnkraftkommunernas 40 år och en inblick i energifrågorna i framtiden.

Programmet under seminariet innehåller följande föredrag:

  • Historisk tillbakablick – Ted Lindquist, KSO:s samordnare
  • Ryktena om kärnkraftens död är överdrivna – global utblick – Johan Svenningsson, VD Uniper
  • Förnybar el i Sverige – hur mycket, var och när? – Gunnar Fredriksson, ansvarig för förnybart på Energiföretagen
  • Hållbar/alternativ elproduktion i framtiden – Alicia Abrams, Strategy Manager, Vattenfall
  • Information om Energi- och Miljöcentrum (EMC) vid Campus Varberg – Magnus Falk, verksamhetsledare

Pressmeddelande: Positivt möte med energi- och näringsministrarna om energiomställningen

Kärnkraftskommunerna (KSO) har i dag träffat både samordnings- och energiminister Ibrahim Baylan och näringsminister Mikael Damberg. Vid mötet deltog representanter från kommunledningarna i de fem kommunerna med kärntekniska anläggningar. Mötet hade klart framtidsfokus och fördes i en mycket positiv och konstruktiv anda.

För kärnkraftskommunerna handlar det om att kunna vara med i Sverige energiomställning och att gemensamt med statsmakterna tänka nytt kring framtida energilösningar. Det handlar då om att ta tillvara de resurser och den infrastruktur som finns samt den unika kompetens som finns inom energiområdet i dessa kommuner. Regeringen kommer också att fortsätta dialogen med kraftindustrin om de investeringar som behöver göras och ägarnas ansvar i sammanhanget.

Vid samtalet var ministrarna tydliga med att kärnkraftskommunerna har en viktig roll i energiomställningen utifrån den nationella energiöverenskommelsen mellan fem riksdagspartier som lades fast i juni i år.

Målsättningen är nu att alla delar i överenskommelsen ska kunna beslutas av riksdagen i januari 2018. Samtidigt kommer Energikommissionen att lämna sitt slutbetänkande om den långsiktiga energiförsörjningen i slutet på 2016.

Kommissionens kommittésekreterare Gunilla Andrée deltog också vid kärnkraftkommunernas möte. Hon informerade bland annat om kommissionens kunskapsinhämtningsarbete, analysfas och förhandlingsfas med olika intressenter. Kommissionen har sitt huvudfokus energisystemet bortom 2025, med särskilt fokus på elförsörjningen.

Parterna är också överens om att det inte finns någon krissituation i någon av de kommuner som berörs av avvecklingen utan att att energiomställningen är en klar utvecklingsmöjlighet för kärnkraftskommunerna. Däremot så krävs en dialog om vilka insatser som behövs lokalt och regionalt.

Genom den långsiktiga energiöverenskommelsen så är nu tidplanen mer utsträckt än tidigare och det gör att det finns bra med tid att jobba med omställning av befintlig struktur. Regeringen har i det sammanhanget även förväntningar på att företag som ställer om också tar sitt ansvar.

Näringsministern var också tydlig med att omställningen bygger på att kommunerna själva engagerar sig och t ex tar fram förslag på lämpliga insatser och olika projekt för det kan man inte förvänta sig att regeringen gör. Det gäller även att fokusera på de insatser som krävs.

Kommunstyrelsens ordförande tillika KSO:s ordförande Peter Wretlund framhåller att omställningsprocessen redan har inlets i Oskarshamns kommun genom projekt Craftsamling och de unika resurser och kompetens som finns i anslutning till forskning och utveckling vid Äspölaboratoriet.

Slutsatsen efter dagens ministermöte är att det verkligen finns möjligheter för dessa kommuner om regeringen medverkar till forskning och utveckling genom olika instrument och resurser samt myndigheter såsom Tillväxtverket t ex. Ministrarna är också villiga att besöka de berörda kommunerna för att på plats skaffa sig en bild av de möjligheter och ev. problem som finns.

Upplysningar

Lämnas av Kärnkraftkommunernas ordförande Peter Wretlund mobil: 070- 523 38 85 eller samordnaren Ted Lindquist, mobil: 070-529 67 48.

Fotnot: Kärnkraftkommunernas Samarbetsorgan (KSO) bildades 1977 och består av: Kävlinge, Nyköping, Oskarshamn, Varberg och Östhammars kommuner.