Pressmeddelande: Kärnkraftskommunerna om kärnavfallsfrågan

I en skrivelse till regeringen och Kärnavfallsrådet vill Kärnkraftkommunernas Samarbetsorgan (KSO) betona vikten av att regeringen presenterar en rimlig tidsmässig förväntansbild för det återstående arbetet med det använda kärnavfallet och vad som ska undersökas närmare. KSO understryker vikten av en tidplan och säkerhetsperspektivet utifrån kärnkraftskommunernas gemensamma ansvar för säkerheten i de berörda kommunerna.

KSO:s ordförande Margareta Widén Berggren framhåller följande:

”- Kärnkraftskommunerna har ett gemensamt ansvar för säkerheten i de berörda kommunerna. KSO menar därför att avsaknaden av ett tillåtlighetsbeslut i kärnavfallsfrågan från regeringen riskerar att äventyra både säkerheten och elproduktionen vid kärnkraftverken i dessa kommuner samt landets energisystem. Ett regeringsbeslut i närtid skulle garantera elförsörjningen i landet på både kort och lång sikt.”

KSO har i drygt 40 år samlat kommunerna med kärntekniska anläggningar. Medlemskommuner är Kävlinge, Nyköping, Oskarshamn, Varberg och Östhammar. KSO:s styrelse har den 26 mars 2021 beslutat att agera i slutförvarsfrågan. KSO som samarbetsorgan företräder det gemensamma ansvaret för säkerheten i de berörda kommunerna. Ett ansvar som kommunerna för övrigt har tagit i över 40 år i detta sammanhang. Redan i april 2018 lyfte KSO vikten av slutförvarsfrågans fortsatta hantering och beslutsprocessen i en skrivelse till riksdagen, regeringen samt miljö- och energidepartementet.

Svensk Kärnbränslehantering AB:s (SKB AB) har 2011 lämnat en ansökan som omfattar ett samlat system vilken innehåller dels slutförvaret i Forsmark, dels utbyggd lagringskapacitet vid mellanlagret Clab till 11 000 ton och en inkapslingsanläggning, Clink, kopplat till slutförvaret, båda i Oskarshamn. KSO konstaterar att SKB AB:s ansökan bygger på över 30 års prövningar av dessa tre anläggningar och att mark- och miljödomstolen samt Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, nu har sagt ja till ansökan, i likhet med de berörda kommunerna Oskarshamn och Östhammar.

Kommunernas godkännande bygger på SSM:s bedömning att den långsiktiga säkerheten är tillförlitlig och tillräcklig. Oskarshamns och Östhammars kommuner har agerat på flera sätt för att påtala vikten av att regeringen tar ett slutligt beslut i frågan genom en samlad prövning av ansökan som omfattar de tre komponenterna i kärnavfallssystemet och att regeringen också fastställer en tidplan för beslutsprocessen.

I likhet med de båda kommunerna vill KSO påtala vikten av att regeringen hanterar detta som en samlad ansökan. KSO anser också att kommunernas begäran om att regeringen redo-visar en tidplan fram till sitt tillåtlighetsbeslut måste anses som fullt rimlig och nödvändig. Vidare konstaterar KSO att Oskarshamns kommun inte kommer att acceptera en utbyggnad av Clab om det inte finns ett tillåtlighetsbeslut från regeringen rörande ett sammanhållet system.

Enligt SKB AB är Clab fullt i december 2023 och då finns ingen lagringskapacitet kvar. KSO konstaterar att detta förhållande får konsekvenser för säkerheten vid kärnkraftverken i kommunerna och möjligheten att producera el vid anläggningarna. Vidare skulle en situation kunna uppstå som innebär utökad mellanlagring vid kärnkraftverken i dessa kommuner, vilket i sin tur leder till frågor kring både behovet av lagringsutrymmen och säkerhet. KSO vill särskilt påtala de allvarliga konsekvenser ur säkerhetssynpunkt som blir följden om Clab inte byggs ut för att kunna mellanlagra använda kärnbränslet från kärnkraftverken efter 2023.

KSO menar att detta handlar om en sammanhållen process och en avfallsfråga och inte en kärnkraftsfråga. Ett tillåtlighetsbeslut är inte detsamma som ett drifttillstånd till dessa anläggningar utan efter ett regeringsbeslut följer en stegvis prövning av berörda myndigheter för samtliga komponenter i hela kärnavfallssystemet.

Pressmeddelande

Upplysningar

Margareta Widén Berggren: Mobil: 070-560 38 90, e-post: margareta.widen-berggren@osthammar.se Ann-Charlotte Olsson Stenkil: Mobil: 070-348 58 13, e-post: ann-charlotte.olsson.stenkil@varberg.se

Bilaga 1

Bilaga 2 – Foton och bildtexter

Högupplösta foton på Margareta Widén Berggren och Ann-Charlotte Olsson Stenkil kan laddas ner från Media & Grafik.

Fotnot

KSO bildades 1977. Samarbetsorganet har fem medlemskommuner; Kävlinge kommun, Nyköpings kommun, Varbergs kommun, Östhammars kommun och Oskarshamns kommun. Kärnsäkerhets- och beredskapsfrågor har i alla år varit i fokus. Gemensamma yttranden över remisser från departement och myndigheter samt samordning i frågor av gemensamt intresse är viktiga områden. Dessutom har organisationen på olika sätt arbetat med omvärldsbevakning genom bland annat studie- och arbetsresor till andra länder med kärnteknisk verksamhet. KSO är svensk medlem i det europeiska nätverket för kärntekniska kommuner, GMF.

Kontakt: Samordnare/Generalsekreterare Ted Lindquist

Mobil: 070-529 67 48, e- post: ted.lindquist@oskarshamn.se

Kärnkraftkommunernas webbplats: www.karnkraftskommunerna.se

Skrivelse till regeringen avseende beslutsprocessen i kärnavfallsfrågan

Kärnkraftkommunernas Samarbetsorgan (KSO) har i drygt 40 år samlat kommunerna med kärntekniska anläggningar. De fem medlemskommunerna är Kävlinge, Nyköping, Oskarshamn, Varberg och Östhammar. KSO:s styrelse har den 26 mars 2021 beslutat att agera i slutförvarsfrågan som samarbetsorgan för de fem kärntekniska kommunerna.

Här hittar du vårt pressmeddelande.

Yttrande över SSMs förslag till föreskrifter om omhändertagande av kärntekniskt avfall

Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) har remitterat sitt förslag till föreskrifter till Kärnkraftkommunernas Samarbetsorgan, KSO, för yttrande senast 2021-04-30. Avsikten är att föreskrifterna ska träda i kraft den 1 januari 2022.

Härmed föreläggs SSM ett yttrande från KSO. Samarbetsorganet företräder de fem kärntekniska kommunerna. Utöver detta yttrande kan också berörda kommuner respektive de lokala säkerhetsnämnderna, som myndigheter under regeringen, komma att avge egna yttranden.

KSO konstaterar att förslaget innebär att dagens kravbild utvecklas, förtydligas och förändras för att anpassas till internationella regler och rekommendationer. Det har även tillkommit nya bestämmelser baserat på myndighetens erfarenheter från tillsyn. KSO ser positivt på att det tagits fram ett förslag till föreskrifter i enlighet med föreliggande remisshandling. Det är viktigt med tydliga krav när det både gäller omhändertagandet av kärntekniskt avfall och när det gäller dokumentationen om avfallet.

KSO noterar att föreskrifterna är avsedda att tillämpas av den som har eller har haft tillstånd från regeringen till kärntekniskt verksamhet enligt kärntekniklagen. Även den som har eller har haft tillstånd från SSM till slutförvar i form av markförvar enligt kärntekniklagen berörs av förslaget.

KSO vill påtala det förhållandet att det inte är oansenliga avfallsmängder som lagras vid kärnkraftverken i markförvar för mycket lågaktivt avfall. Utöver de tre markförvaren vid Ringhalsverket, Oskarshamnsverket och Forsmarksverket finns även ett förslutet markförvar vid Studsvik. KSO noterar att sistnämnda förhållande ytterligare sätter fokus på och väcker frågor kring markförvaren vid kärnkraftverken i kommunerna

KSO ser positivt på att förslaget tydliggör ansvars- och resursfrågor jämfört med tidigare föreskrifter. Verksamhetsutövarens ansvar för resurstilldelning, ledning och styrning framgår och medför en effektiv avfallshantering. Myndigheten redovisar i konsekvensutredningen tre alternativa lösningar till det föreliggande för-slaget till föreskrifter. KSO konstaterar i likhet med myndigheten att det inte finns några alternativ till föreslagna föreskrifterna med mer generella bestämmelser.

Föreskrifterna leder också till att avfallet behandlas på ett sådant sätt att det är lämpligt för slutförvar och att Sverige lever upp till internationella direktiv, konventioner, krav och förväntningar.

Av förslaget framgår bland annat att det i samband med att de nya föreskrifterna träder i kraft uppträder vissa konsekvenser av engångskaraktär för myndigheten när det gäller utbildning av egen personal och senare mer omfattande uppföljande tillsyn under ett antal år för kontroll av att kraven enligt föreskrifterna implementeras på ett riktigt sätt. Därefter bedöms tillsynen av kravefterlevnaden kunna ske mer löpande.

KSO har i olika sammanhang påtalat vikten av att tillsynsmyndigheten har tillräckligt med resurser för att kunna utöva sitt uppdrag på ett opartiskt, kompetent och förtroendefullt sätt och att detta kan upprätthållas över tid. KSO ser det som mycket angeläget med myndighetens fortsatta säkerhets- och strålskyddsarbete för att en hög säkerhetsnivå ska upprätthållas vid de kärntekniska anläggningarna även i framtiden.

Konsekvensutredningen redovisar även översiktligt de kostnads- och tidsmässiga konsekvenserna av förslaget. KSO noterar att det är tio tillståndshavare för reaktorer och andra kärntekniska an- läggningar som berörs av förslaget till föreskrifter. SSM bedömer att tidsåtgången för att anpassa verksamheten till de nya bestämmelserna och den nya kravbilden uppgår till mellan ett till tre år.

Vidare noterar KSO att engångskostnader uppstår för varje tillståndshavare och kostnaderna uppgår sammantaget till totalt 7-16 miljoner kronor för alla tillståndshavare. Till detta kommer en löpande kostnad per tillståndshavare och år på mellan totalt 0,4-1,7 miljoner kronor. Dessa kostnader avser i huvudsak administrativa kostnader, utbildning och till viss del eventuella tekniska kostnader i form av exempelvis utveckling eller inköp av utrustning.

KSO noterar med tillfredsställelse att förslaget fortsatt bedöms upprätthålla och successivt bidra till att förbättra skyddet av arbetstagare vid anläggningarna, allmänheten mot skadlig inverkan av joniserande strålning nu och i framtiden. KSO ser också positivt på att förslaget bedöms bidra till att skyddet av miljön mot oönskade effekter av strålning upprätthålls och successivt förbättras inom verksamheterna.

KSO vill avslutningsvis även betona vikten av långsiktig kompetensförsörjning inom området. Detta har belysts särskilt av Strålsäkerhetsmyndigheten i samband med regeringsuppdraget om långsiktig kompetensförsörjning 2017/18 och efterföljande uppdrag. Kärnkraftskommunerna har haft möjlighet att delta i arbetet och fortsatt när det gäller framtagandet av den nationella kompetensförsörjningsstrategin. Detta sker genom SSM:s samverkansplattform med berörda parter.

Kärnkraftkommunernas Samarbetsorgan har i övrigt inga synpunkter på rubricerade förslag till föreskrifter.

Digital föreläsning om nya generationens reaktorer

Professor Janne Wallenius, KTH, presenterar den nyas generationens reaktorer SMR, Små Modulära Reaktorer, som kan serieproduceras. En ny sorts blykylda reaktorer med passiv säkerhet i liten skala för återvinning av kärnavfall. Blykalla menar att tekniken är mogen att provas och har ansökt om och tilldelats forskningsmedel för att ta fram underlag för att bygga en forskningsreaktor i Oskarshamn (se flygfoto).

Janne Wallenius är en av grundarna till bolaget Blykalla Reaktorer. Bolaget Blykalla har tillsammans med KTH och Uniper gått vidare med SMR reaktorn och söker medfinansiering hos Energimyndigheten för att kunna bygga en liten icke nukleär prototyp.

Mer läsning om SMR: www.leadcold.com

Sammanträden och möten 2021

KSO har bokat in följande sammanträdesdatum för 2021:

Styrelsen

26 mars – Digitalt sammanträde kl. 9-11

21 maj – Digitalt sammanträde kl. 9-11

30 september – Digitalt sammanträde kl. 9-11

11-12 november – Fysiskt möte i Nyköping, lunch-lunch möte.

Externa föredrag

26 mars – Professor Janne Wallenius, KTH. Nya generationens reaktorer, SMR (Små Modulära Reaktorer)

21 maj – Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM)

30 september – Svensk Kärnbränslehantering AB om slutförvarsfrågan