Externt föredrag: Strålsäkerhetsmyndighetens regeringsuppdrag rörande översyn av de lokala säkerhetsnämnderna

Vid KSO:s styrelsemöte den 6 maj medverkade Strålsäkerhetsmyndigheten för att informera om myndighetens regeringsuppdrag rörande en översyn av de lokala säkerhetsnämnderna vid de kärntekniska anläggningarna. Säkerhetsnämnderna är myndigheter under regeringen med statliga anslag.  Från myndigheten medverkade: Anders Verneholt, Sofia Erlandsson och Nasir Veghar.

Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 31 maj i år. Som ett led i översynen har myndigheten genomfört intervjuer/dialog med ordförandena i de fem nämnderna. Myndigheten anser att det har varit en bra dialog och att det finns en samstämmig uppfattning från kommunerna. Dessutom genomförs ett Webbinar den 11 maj i en vidare krets.

SSM konstaterar bland annat att det sedan starten 1981 har funnits fem säkerhetsnämnder. Nu finns samtidigt nya förutsättningar. Antalet reaktorer i drift har under åren minskats från 12 till 6. Kärnavfallsanläggningarna är fortfarande i drift.

Nya beredskapszoner fr.o.m. den 1 juli i år påverkar inte direkt nämndernas arbete. En fråga handlar om nya kommuner ska ingå i nämnderna eftersom beredskapszonerna utvidgas. Samtidigt är det redan ett faktum i vissa av kärnkraftskommunerna. Framkommer också att SSM anser att KSO:s tidigare förslag att ändra benämningen till Lokal Insynsnämnd bättre speglar uppdraget eftersom nämnderna inte är expertorgan.

Avseende nämndsmötena menar SSM att man kan fundera över formen för dessa och vad som ska avrapporteras och behovet av mer strukturerad information. Slutligen så kan hanteringen av ekonomin och det statliga anslaget förenklas och eventuellt skärpas enligt myndigheten.

KSO välkomnar översynen, men framhåller vid en internationell jämförelse är frågan om lokal förankring och förtroendeskapande information via säkerhetsnämnderna av stor vikt. Transparensen och öppenheten finns inte i alla länder. Därför är det angeläget att värna om något som har fungerat i många år.

Vidare är det väl fungerande samspelet mellan myndigheter, kommuner och industri en trygghetsfaktor. En eventuell utvidgning av nämndernas sammansättning får inte negativt påverka möjligheterna till fortsatt förtroendefull dialog mellan företagsledningarna/an-läggningsägarna och kommunledningarna. Att nämndernas verksamhet finansieras med statliga anslag garanterar också säkerhetsnämndernas oberoende som statliga myndigheter.

Externt föredrag SSM: nya föreskrifter för kärnkraftsreaktorer

Vid KSO:s styrelsemöte den 6 maj medverkade Strålsäkerhetsmyndigheten för att även informera om de nya föreskrifterna för kärnkraftsreaktorer. Föredragande var Aino Obenius Mowitz. De nya föreskrifterna omfattar konstruktion, analys och drift. Hela anläggningens livscykel berörs från att tillstånd beviljas till att allt bränsle är borttaget.

När det gäller det kärntekniska avfallet så omfattar föreskrifterna förtydligande krav på avfallets hantering. Tidigare fanns inte ett heltäckande regelverk och detta har uppmärksammats internationellt av bland annat det Internationella Atomenergiorganet, IAEA. Föreskrifterna gäller fr. o. m. 2022-03-01. Det finns övergångsbestämmelser under perioden 1 juni 2022 t. o. m. 1 januari 2027. Det finns även möjlighet för viss dispens från föreskrifterna, som då prövas av myndigheten.

Foto: Freepik

Externt föredrag med Uniper och OKG AB om fossilfri vätgas

Vid KSO:s styrelsemöte den 6 maj medverkade OKG AB och Uniper med ett externt föredrag om sin försäljning av fossilfri vätgas. Föredragande var Jenny Wirandi, avdelningschef OKG AB och Malin Dahlroth, affärsutvecklingschef Uniper.

OKG har sedan 1990-talet haft en vätgasfabrik på området för att kyla de stora generatorerna till O1, O2 och O3. Tidigare köpte företaget vätgasen, men det blev kostsamt så därför byggde man en egen fabrik. Vätgasfabriken vid OKG AB har nu påbörjat kommersiell försäljning. Fabriken producerar 300 kg/dag och O3:s behov är ca 2 kg/dag. Fördelarna är att kompetens finns på plats, investeringen är redan betald och produktionskostnaden är låg.

Gasen är fossilfri eftersom den kommer från O3. En hamn finns på området och närhet till E22 är central eftersom gasen transporteras i komprimerad form på lastbil. För Uniper är vätgas en del i omställningen och det handlar om hur koncernen kan göra affärer mer fossilfritt och få ned utsläppen. Företaget tror på omställningen för annars kommer ingen affärs-verksamhet att finnas om 25 år.

Globala miljömål, EU:s miljömål och svenska miljömål går i samma riktning. Det är samtidigt elektrifieringens tid och det är viktigt att omställningen blir av. Sverige har väldigt goda förutsättningar med sina fossilfria utsläpp, men det krävs en ”game changer” för att klara omställningen. Vätgasen måste få rätt förut-sättningar för fossilfri vätgas är dyr och bär sig inte själv. Därför är det viktigt att staten och näringslivet gör detta tillsammans.

Externt föredrag om fossilfri vätgas

Foto: OKG AB

Regeringens expertorgan Kärnavfallsrådet håller föredrag på KSOs styrelsemöte

Vid KSO:s styrelsemöte den 11 mars 2022 medverkade regeringens expertorgan Kärnavfallsrådet med ett föredrag. Fokus på föredraget var kärnavfallsfrågan och beslutsprocessen samt Kärnavfallsrådets ställningstaganden och rekommendationer inför regeringens tillåtlighetsbeslut rörande slutförvaret i Forsmark (bilden).

Rådet redovisade även sina förslag om olika villkor och att man vill se mer forskning kring kopparkapslarna. Efter regeringsbeslutet den 27 januari i år så inleds nu en stegvis beslutsprocess och då är även Rådets syn på processen och i synnerhet kommunernas roll och möjlighet att medverka i denna av särskilt intresse (resurser).

En fråga som ska utredas i särskild ordning rör informationsöverföring/bevarande till framtida generationer avseende kärnbränsleförvaret. Slutligen så redovisades även Kärnavfallsrådet kunskapslägesrapport i sina huvuddrag (”Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2022- Samhället, tekniken och etiken”, SOU 2022:07). Rapporten publicerades den 1 mars.

Se vårt digitala föredrag

Föredragande från Kärnavfallsrådet var ordföranden Carl-Reinhold Bråkenhielm Professor emeritus empirisk livsåskådningsforskning, Uppsala universitet, vice ordföranden Tuija Hilding-Rydevik Professor emeritus SLU Centrum för biologisk mångfald, Institutionen för stad och land samt ledamot Ingemar Persson Professor emeritus i oorganisk och fysikalisk kemi vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala.

Externt föredrag i kärnavfallsfrågan – Svensk Kärnbränslehantering AB

Jenny Rees från SKB AB/kommunikation och samhällskontakt, informerar i kärnavfallsfrågan med fokus på Clab och regeringsbeslutets konsekvenser för den sammanhållna ansökan som bolaget lämnade 2011 och processen kring ett regeringsbeslut om slutförvaret/KBS 3 samt tidplanen för beslutet med en uppdelad ansökan.

SKB:s tidplan för det fortsatta arbetet med resterande komponenter i kärnavfallssystemet redovisas också. Ett regeringsbeslut krävs om slutförvaret och Inkapslingsanläggningen, Clink. SKB är beroende av ett svar och en tidplan. Dessutom saknas ett regeringsbeslut i frågan om utbyggnad av slutförvaret för kortlivat låg- och medelaktivt avfall, SFR, i Östhammar.

Foto: SKB/Curt-Robert Lindqvist

Pressmeddelande: Kärnkraftskommunerna om kärnavfallsfrågan

I en skrivelse till regeringen och Kärnavfallsrådet vill Kärnkraftkommunernas Samarbetsorgan (KSO) betona vikten av att regeringen presenterar en rimlig tidsmässig förväntansbild för det återstående arbetet med det använda kärnavfallet och vad som ska undersökas närmare. KSO understryker vikten av en tidplan och säkerhetsperspektivet utifrån kärnkraftskommunernas gemensamma ansvar för säkerheten i de berörda kommunerna.

KSO:s ordförande Margareta Widén Berggren framhåller följande:

”- Kärnkraftskommunerna har ett gemensamt ansvar för säkerheten i de berörda kommunerna. KSO menar därför att avsaknaden av ett tillåtlighetsbeslut i kärnavfallsfrågan från regeringen riskerar att äventyra både säkerheten och elproduktionen vid kärnkraftverken i dessa kommuner samt landets energisystem. Ett regeringsbeslut i närtid skulle garantera elförsörjningen i landet på både kort och lång sikt.”

KSO har i drygt 40 år samlat kommunerna med kärntekniska anläggningar. Medlemskommuner är Kävlinge, Nyköping, Oskarshamn, Varberg och Östhammar. KSO:s styrelse har den 26 mars 2021 beslutat att agera i slutförvarsfrågan. KSO som samarbetsorgan företräder det gemensamma ansvaret för säkerheten i de berörda kommunerna. Ett ansvar som kommunerna för övrigt har tagit i över 40 år i detta sammanhang. Redan i april 2018 lyfte KSO vikten av slutförvarsfrågans fortsatta hantering och beslutsprocessen i en skrivelse till riksdagen, regeringen samt miljö- och energidepartementet.

Svensk Kärnbränslehantering AB:s (SKB AB) har 2011 lämnat en ansökan som omfattar ett samlat system vilken innehåller dels slutförvaret i Forsmark, dels utbyggd lagringskapacitet vid mellanlagret Clab till 11 000 ton och en inkapslingsanläggning, Clink, kopplat till slutförvaret, båda i Oskarshamn. KSO konstaterar att SKB AB:s ansökan bygger på över 30 års prövningar av dessa tre anläggningar och att mark- och miljödomstolen samt Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, nu har sagt ja till ansökan, i likhet med de berörda kommunerna Oskarshamn och Östhammar.

Kommunernas godkännande bygger på SSM:s bedömning att den långsiktiga säkerheten är tillförlitlig och tillräcklig. Oskarshamns och Östhammars kommuner har agerat på flera sätt för att påtala vikten av att regeringen tar ett slutligt beslut i frågan genom en samlad prövning av ansökan som omfattar de tre komponenterna i kärnavfallssystemet och att regeringen också fastställer en tidplan för beslutsprocessen.

I likhet med de båda kommunerna vill KSO påtala vikten av att regeringen hanterar detta som en samlad ansökan. KSO anser också att kommunernas begäran om att regeringen redo-visar en tidplan fram till sitt tillåtlighetsbeslut måste anses som fullt rimlig och nödvändig. Vidare konstaterar KSO att Oskarshamns kommun inte kommer att acceptera en utbyggnad av Clab om det inte finns ett tillåtlighetsbeslut från regeringen rörande ett sammanhållet system.

Enligt SKB AB är Clab fullt i december 2023 och då finns ingen lagringskapacitet kvar. KSO konstaterar att detta förhållande får konsekvenser för säkerheten vid kärnkraftverken i kommunerna och möjligheten att producera el vid anläggningarna. Vidare skulle en situation kunna uppstå som innebär utökad mellanlagring vid kärnkraftverken i dessa kommuner, vilket i sin tur leder till frågor kring både behovet av lagringsutrymmen och säkerhet. KSO vill särskilt påtala de allvarliga konsekvenser ur säkerhetssynpunkt som blir följden om Clab inte byggs ut för att kunna mellanlagra använda kärnbränslet från kärnkraftverken efter 2023.

KSO menar att detta handlar om en sammanhållen process och en avfallsfråga och inte en kärnkraftsfråga. Ett tillåtlighetsbeslut är inte detsamma som ett drifttillstånd till dessa anläggningar utan efter ett regeringsbeslut följer en stegvis prövning av berörda myndigheter för samtliga komponenter i hela kärnavfallssystemet.

Pressmeddelande

Upplysningar

Margareta Widén Berggren: Mobil: 070-560 38 90, e-post: margareta.widen-berggren@osthammar.se Ann-Charlotte Olsson Stenkil: Mobil: 070-348 58 13, e-post: ann-charlotte.olsson.stenkil@varberg.se

Bilaga 1

Bilaga 2 – Foton och bildtexter

Högupplösta foton på Margareta Widén Berggren och Ann-Charlotte Olsson Stenkil kan laddas ner från Media & Grafik.

Fotnot

KSO bildades 1977. Samarbetsorganet har fem medlemskommuner; Kävlinge kommun, Nyköpings kommun, Varbergs kommun, Östhammars kommun och Oskarshamns kommun. Kärnsäkerhets- och beredskapsfrågor har i alla år varit i fokus. Gemensamma yttranden över remisser från departement och myndigheter samt samordning i frågor av gemensamt intresse är viktiga områden. Dessutom har organisationen på olika sätt arbetat med omvärldsbevakning genom bland annat studie- och arbetsresor till andra länder med kärnteknisk verksamhet. KSO är svensk medlem i det europeiska nätverket för kärntekniska kommuner, GMF.

Kontakt: Samordnare/Generalsekreterare Ted Lindquist

Mobil: 070-529 67 48, e- post: ted.lindquist@oskarshamn.se

Kärnkraftkommunernas webbplats: www.karnkraftskommunerna.se

Skrivelse till regeringen avseende beslutsprocessen i kärnavfallsfrågan

Kärnkraftkommunernas Samarbetsorgan (KSO) har i drygt 40 år samlat kommunerna med kärntekniska anläggningar. De fem medlemskommunerna är Kävlinge, Nyköping, Oskarshamn, Varberg och Östhammar. KSO:s styrelse har den 26 mars 2021 beslutat att agera i slutförvarsfrågan som samarbetsorgan för de fem kärntekniska kommunerna.

Här hittar du vårt pressmeddelande.

Yttrande över SSMs förslag till föreskrifter om omhändertagande av kärntekniskt avfall

Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) har remitterat sitt förslag till föreskrifter till Kärnkraftkommunernas Samarbetsorgan, KSO, för yttrande senast 2021-04-30. Avsikten är att föreskrifterna ska träda i kraft den 1 januari 2022.

Härmed föreläggs SSM ett yttrande från KSO. Samarbetsorganet företräder de fem kärntekniska kommunerna. Utöver detta yttrande kan också berörda kommuner respektive de lokala säkerhetsnämnderna, som myndigheter under regeringen, komma att avge egna yttranden.

KSO konstaterar att förslaget innebär att dagens kravbild utvecklas, förtydligas och förändras för att anpassas till internationella regler och rekommendationer. Det har även tillkommit nya bestämmelser baserat på myndighetens erfarenheter från tillsyn. KSO ser positivt på att det tagits fram ett förslag till föreskrifter i enlighet med föreliggande remisshandling. Det är viktigt med tydliga krav när det både gäller omhändertagandet av kärntekniskt avfall och när det gäller dokumentationen om avfallet.

KSO noterar att föreskrifterna är avsedda att tillämpas av den som har eller har haft tillstånd från regeringen till kärntekniskt verksamhet enligt kärntekniklagen. Även den som har eller har haft tillstånd från SSM till slutförvar i form av markförvar enligt kärntekniklagen berörs av förslaget.

KSO vill påtala det förhållandet att det inte är oansenliga avfallsmängder som lagras vid kärnkraftverken i markförvar för mycket lågaktivt avfall. Utöver de tre markförvaren vid Ringhalsverket, Oskarshamnsverket och Forsmarksverket finns även ett förslutet markförvar vid Studsvik. KSO noterar att sistnämnda förhållande ytterligare sätter fokus på och väcker frågor kring markförvaren vid kärnkraftverken i kommunerna

KSO ser positivt på att förslaget tydliggör ansvars- och resursfrågor jämfört med tidigare föreskrifter. Verksamhetsutövarens ansvar för resurstilldelning, ledning och styrning framgår och medför en effektiv avfallshantering. Myndigheten redovisar i konsekvensutredningen tre alternativa lösningar till det föreliggande för-slaget till föreskrifter. KSO konstaterar i likhet med myndigheten att det inte finns några alternativ till föreslagna föreskrifterna med mer generella bestämmelser.

Föreskrifterna leder också till att avfallet behandlas på ett sådant sätt att det är lämpligt för slutförvar och att Sverige lever upp till internationella direktiv, konventioner, krav och förväntningar.

Av förslaget framgår bland annat att det i samband med att de nya föreskrifterna träder i kraft uppträder vissa konsekvenser av engångskaraktär för myndigheten när det gäller utbildning av egen personal och senare mer omfattande uppföljande tillsyn under ett antal år för kontroll av att kraven enligt föreskrifterna implementeras på ett riktigt sätt. Därefter bedöms tillsynen av kravefterlevnaden kunna ske mer löpande.

KSO har i olika sammanhang påtalat vikten av att tillsynsmyndigheten har tillräckligt med resurser för att kunna utöva sitt uppdrag på ett opartiskt, kompetent och förtroendefullt sätt och att detta kan upprätthållas över tid. KSO ser det som mycket angeläget med myndighetens fortsatta säkerhets- och strålskyddsarbete för att en hög säkerhetsnivå ska upprätthållas vid de kärntekniska anläggningarna även i framtiden.

Konsekvensutredningen redovisar även översiktligt de kostnads- och tidsmässiga konsekvenserna av förslaget. KSO noterar att det är tio tillståndshavare för reaktorer och andra kärntekniska an- läggningar som berörs av förslaget till föreskrifter. SSM bedömer att tidsåtgången för att anpassa verksamheten till de nya bestämmelserna och den nya kravbilden uppgår till mellan ett till tre år.

Vidare noterar KSO att engångskostnader uppstår för varje tillståndshavare och kostnaderna uppgår sammantaget till totalt 7-16 miljoner kronor för alla tillståndshavare. Till detta kommer en löpande kostnad per tillståndshavare och år på mellan totalt 0,4-1,7 miljoner kronor. Dessa kostnader avser i huvudsak administrativa kostnader, utbildning och till viss del eventuella tekniska kostnader i form av exempelvis utveckling eller inköp av utrustning.

KSO noterar med tillfredsställelse att förslaget fortsatt bedöms upprätthålla och successivt bidra till att förbättra skyddet av arbetstagare vid anläggningarna, allmänheten mot skadlig inverkan av joniserande strålning nu och i framtiden. KSO ser också positivt på att förslaget bedöms bidra till att skyddet av miljön mot oönskade effekter av strålning upprätthålls och successivt förbättras inom verksamheterna.

KSO vill avslutningsvis även betona vikten av långsiktig kompetensförsörjning inom området. Detta har belysts särskilt av Strålsäkerhetsmyndigheten i samband med regeringsuppdraget om långsiktig kompetensförsörjning 2017/18 och efterföljande uppdrag. Kärnkraftskommunerna har haft möjlighet att delta i arbetet och fortsatt när det gäller framtagandet av den nationella kompetensförsörjningsstrategin. Detta sker genom SSM:s samverkansplattform med berörda parter.

Kärnkraftkommunernas Samarbetsorgan har i övrigt inga synpunkter på rubricerade förslag till föreskrifter.

Digital föreläsning om nya generationens reaktorer

Professor Janne Wallenius, KTH, presenterar den nyas generationens reaktorer SMR, Små Modulära Reaktorer, som kan serieproduceras. En ny sorts blykylda reaktorer med passiv säkerhet i liten skala för återvinning av kärnavfall. Blykalla menar att tekniken är mogen att provas och har ansökt om och tilldelats forskningsmedel för att ta fram underlag för att bygga en forskningsreaktor i Oskarshamn (se flygfoto).

Janne Wallenius är en av grundarna till bolaget Blykalla Reaktorer. Bolaget Blykalla har tillsammans med KTH och Uniper gått vidare med SMR reaktorn och söker medfinansiering hos Energimyndigheten för att kunna bygga en liten icke nukleär prototyp.

Mer läsning om SMR: www.leadcold.com

Sammanträden och möten 2021

KSO har bokat in följande sammanträdesdatum för 2021:

Styrelsen

26 mars – Digitalt sammanträde kl. 9-11

21 maj – Digitalt sammanträde kl. 9-11

30 september – Digitalt sammanträde kl. 9-11

11-12 november – Fysiskt möte i Nyköping, lunch-lunch möte.

Externa föredrag

26 mars – Professor Janne Wallenius, KTH. Nya generationens reaktorer, SMR (Små Modulära Reaktorer)

21 maj – Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM)

30 september – Svensk Kärnbränslehantering AB om slutförvarsfrågan