KSO bildades den 15 september 1977 i Malmö i samband med konferensen ”Kärnkraftverken och kommunerna”
- Värd för mötet kommunalrådet Nils Yngvesson, Malmö stad/SSK och kanslichef Philip Moding, SSK. Sedermera KSOs sekreterare och sekretariatsansvarig i 30 år.
- Gemensam nämnare: Frågan om tillsynsmyndigheternas restriktioner för samhällsplanering och frågan om markanvändning kring kärnkraftverken.
- Planerings- och samarbetsfrågor mellan myndigheter, kraftföretag och kommuner
- Diskussionsledare landshövding Gösta Netzén, Lst. Malmöhus
- 20-tal deltagande myndigheter, organisationer, kommuner och företag. Även Köpenhamns Hovedstadsråd.
Riktlinjer för KSO 1978
- Gemensamt kommunalt forum och gemensamma synpunkter över planer/remisser
- Gemensamt agerande; ibland via Svenska Kommunförbundet
- Kraftföretagen redovisa aktuella projekt av betydelse för kommunerna
- Utbyta kommunala erfarenheter rörande planering, byggande och drift vid anläggningarna
- Att verka för avbyråkratisering av ärenden rörande kärnkraft- anläggningarna
- Följa kärnkraftsutbyggnaden i övriga Norden
Riktlinjer för KSO 2021
Riktlinjerna, som fastställdes av styrelsen 2021-09-30, syftar till att ge stadga i samarbetsorganets verksamhet och innebär en viss formalisering av verksamheten jämfört med tidigare. Förslaget till överenskommelse mellan medlemskommunerna motsvarar de krav som bör kunna ställas på verksamheten för att den ska fungera på ett bra sätt. Viss formalia om styrelsearbete, medlemskap, ekonomi och sekretariat med mera har tillförts. Riktlinjerna bygger på det som samarbetsorganet var överens om grundandet. Vidare bygger förslaget också på KSO:s verksamhetsplaner. Riktlinjerna för verksamheten får anses vara mer anpassade till tidens krav och omfattar aktuella frågor i tiden som är i fokus för samarbetsorganet kommande år.
KSO:s syfte är att ta tillvara medlemskommunernas intressen inom kärnkraftsområdet och energifrågor i övrigt.
Mål för verksamheten:
– Stärka nätverket för kommuner med kärnteknisk verksamhet
– Lyfta lokala aspekter och konsekvenser av kärnkraftsproduktion
– Fokus på: kärnsäkerhetsfrågor nationellt och internationellt, kärnavfallsfrågan och slutförvars-
processen, avvecklings- och rivningsplanering, omställning/tillväxt, omvärldsfrågor och
informationsspridning.
KSO:s huvudsakliga uppgifter:
– Kommunalt forum i frågor och remisser av gemensamt intresse där ett samlat uppträdande
krävs. Styrelsen och presidiet kan initiera ett gemensamt agerande. Varje medlemskommun
har samma möjlighet.
– Gemensamt agerande i aktuella projekt av betydelse för kommunerna.
– Utbyta kommunala erfarenheter rörande planering, byggande och drift samt avveckling och
rivning av anläggningar.
– Följa kärnkrafts- och kärnavfallsfrågor nationellt och internationellt.
– Kunskapsinhämtning och omvärldsbevakning.
– Påverkan och lobbying.
– Arrangera nationella konferenser i aktuella frågor.
– Omvärldsbevakning och gemensamma arbets- och studieresor. Återföra gjorda erfarenheter
genom att bland annat arrangera kompetenshöjande seminarier på nationell nivå.
– Offensiv och proaktiv kommunikation och mediehantering i enlighet med antagen
mediestrategi.
KSO deltar aktivt i arbetet kring EU:s energipolitik som svensk medlem i det europeiska nätverket för kommuner med kärntekniska anläggningar, GMF. Nätverket medverkar i EU- kommissionens nätverk för kärnkrafts- och energifrågor, ENEF.
Ordföranden i KSO
- Bengt Christersson, Oskarshamn, 1978-1988
- Edvin Tallberg, Östhammar, 1989-1991
- Ingemar Andersson, Varberg, 1992-1995
- Torsten Carlsson, Oskarshamn, 1996-2002
- Roland Palmqvist, Kävlinge, 2003-2006
- Pia Almström, Kävlinge, 2007-2010
- Peter Wretlund, Oskarshamn, 2011-2018
- Margareta Widén Berggren, Östhammar, 2019-2022
- Andreas Erlandsson, Oskarshamn, 2023-