Rapport från CET 2022-konferensen om framtidens energisystem

Professor emeritus vid KTH och CET-samordnaren Ramon Wyss medverkade med ett externt föredrag vid KSO:s styrelsemöte den 30 september. Professor Wyss lämnade då en rapport från den internationella CET-konferensen i Oskarshamn den 21-23 september.

Temat var ”Converging energy technologys, CET2022”, Drygt 240 experter från främst myndigheter, industri och akademi samt kommunala representanter diskuterade morgondagens energisystem. Länder strävar alltmer efter att koppla energiförsörjningen närmare efterfrågan för att ytterligare minska koldioxidutsläppen i sina ekonomier.

Kärnteknik har nu inkluderats i EU:s taxonomi. Detta tillsammans med tillkomsten av små modulära kärnreaktorer (SMR), kommer att tillhandahålla en pålitlig och kostnadseffektiv lösning som kommer att påskynda EU:s övergång till fossilfri energi och samtidigt öka energisäkerheten.

SMR-tekniken är flexibel när det gäller att producera olika energibärare som elektricitet, värme och väte och tillhandahålla tjänster till samhället som enkelt kan integreras med sol och vind. Kärnkraftsindustrin, som deltog på CET 2022, antog ett gemensamt uttalande där de förklarade sig beredda att stödja politiska beslut i Europa för att till överkomliga priser leverera, ren och motståndskraftig energi, under detta decennium.

För att kraftindustrin ska kunna stödja snabb utbyggnad av SMR i Europas energisystem krävs harmonisering av tillstånds- och regleringsprocessen över hela kontinenten att för att möjliggöra en snabb, effektiv, kostnadseffektiv och reglerad utbyggnad.

Föredrag med Ramon Wyss

Föredraget med Ramon Wyss om CET 2022-konferensen följer efter Pär Olssons föredrag om SMR (ca 34 min). Klippet avslutas med en gemensam frågestund.

Foto: Freepik

Externt föredrag om SMR-forskning med KTH-professorn Pär Olsson

Professor Pär Olsson medverkade med ett externt föredrag vid styrelsemötet den 30 september. Professor Olsson leder SUNRISE forskningscenter inom SMR-forskning. Ett forskningssamarbete mellan KTH, Luleå Tekniska Universitet och Uppsala Universitet.

SMR får ses som ett alternativ till traditionella kärnreaktorer. De små modulära reaktorerna är en viktig resurs att utveckla eftersom vi inte kan gå över helt till enbart förnybar energi. En mix med krävs med vattenkraft, kärnkraft och förnybart. Stora traditionella kärnkraftsprojekt har svårt att bli ekonomiskt konkurrenskraftiga. Med stora kapitalkostnaderna och nya säkerhetskrav som komplicerar byggnationen, vilket leder till långa byggtider.

SMR är därför ett bra komplement med mindre finansiella och produktiva risker samt minskad byggtid och minskad kapitalrisk. SMR-reaktorerna byggs med löpande band- teknik och standardiserade komponenter. Dessutom är reaktorerna  mindre och har ökad säkerhet.

Med SMR-reaktorer så erhålls ett distribuerat baskraftsystem på flera platser. Vindkraften kan inte på samma sätt leverera planerbar baskraft och ger inte samma stabilitet i energisystemet. Flexibilitet hos de små reaktorerna öppnar upp för nya användningsområden.

Större forskningsprojekt som är på gång i Sverige är strategisk forskning inom SUNRISE och SOLSTICE (Blykalla, KTH m fl) samt ANITA. Forskningsprogrammet SUNRISE har finansierat steg 1 som krävs för att kunna licensiera en forskningsreaktor i Oskarshamn. Steg 2 är forskningsprogrammet SOLSTICE med syfte att bygga en eluppvärmd prototyp och genomföra experiment för licensiering. SOLSTICE-projektet innebär byggnation i Oskarshamn. Steg 3 omfattar att bygga och driva SMR-reaktorn. KTH har utvecklat ett nytt världsunikt självläkande stål som inte blir sprött.

Enligt Internationella Atomenergiorganet, IAEA, är 80 SMR-design projekt på gång i världen i 19 länder. SMR-reaktorer finns bland annat i drift i Kina och Ryssland. I Kanada byggs tre olika SMR, vilka beräknas blir klara inom fyra till fem år. Även privata aktörer bygger  SMR-reaktorer.

Sverige har mycket goda förutsättningar att bli världens första koldioxidnegativa land, men för närvarande är lagarna inte anpassade till den nya SMR- tekniken. Därför har SSM i uppdrag att se över lagstiftningen inom området.

Titta på föredraget med Pär Olsson

Föredraget med Pär pågår ca 34 min och därefter pratar Ramon Wyss om CET 2022-konferensen. Klippet avslutas med en gemensam frågestund.

Foto: Freepik

Digitalt seminarium om kärnkrafts- och kärnavfallsanläggningar i Olkiluoto, Finland

Digitalt seminarium på engelska den 6 maj 2022 med senaste nytt om kärnkrafts- och kärnavfallsanläggningar/installationer i Olkiluoto, Finland på engelska.

Digital seminar May 6, 2022 in english with an update about the nuclear and nuclear waste facilities/installations in Olkiluoto, Finland.

Den 6 maj 2022 genomförde KSO ett seminarium på engelska med den finska kommunen Eurajoki där de aktuella kärntekniska anläggningarna ligger. Seminariet innehöll senaste nytt kring de kärnkrafts- och kärnavfallsanläggningar som byggts i Olkiluoto.

Information lämnades från både kommunen och näringslivet, TVO och Posiva. Det fanns även möjlighet för politiker/borgmästare/kommunalråd i KSO:s styrelse med flera att ställa frågor och föra dialog med sina finska. motparter.

Frågor om kommunikation med invånarna och andra intressenter är också av intresse. Representanter från Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM. och företaget Svensk Kärnbränsle-hantering AB, SKB, medverkade också i seminariet. Inbjudna var även nätverket för europeiska kommuner med kärntekniska anläggningar, GMF.

English translation

On 6 May 2022, KSO conducted a seminar in English with the Finnish municipality of Eurajoki, where the facilities are located. At the seminar latest news was provided about the nuclear and nuclear waste facilities built in Olkiluoto.

The background to the virtual seminar is that KSO since 2020 has planned to visit Olkiluoto and the new nuclear and radioactive waste and Eurajoki municipality in Finland. This has not been possible because of the pandemic. Due to the turbulent situation in Europe in the spring of 2022, the board of KSO and Eurajoki municipality have once again decided to postpone the study trip/visit. Instead, the virtual seminar was conducted.

Information was provided from both the municipality and the industry. TVO and Posiva. There was also an opportunity for politicians / mayors in the board of KSO and others to ask questions and have a dialogue with their Finnish counterparts. Questions about communication with inhabitants and other stakeholders where also of interest. Representatives from the Swedish Radiation Safety Authority, SSM and the Swedish NWM- company Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB, also participated in the seminar. The network for European municipalities with nuclear facilities, GMF, where also invited.

Foto: TVO

Externt föredrag: Strålsäkerhetsmyndighetens regeringsuppdrag rörande översyn av de lokala säkerhetsnämnderna

Vid KSO:s styrelsemöte den 6 maj medverkade Strålsäkerhetsmyndigheten för att informera om myndighetens regeringsuppdrag rörande en översyn av de lokala säkerhetsnämnderna vid de kärntekniska anläggningarna. Säkerhetsnämnderna är myndigheter under regeringen med statliga anslag.  Från myndigheten medverkade: Anders Verneholt, Sofia Erlandsson och Nasir Veghar.

Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 31 maj i år. Som ett led i översynen har myndigheten genomfört intervjuer/dialog med ordförandena i de fem nämnderna. Myndigheten anser att det har varit en bra dialog och att det finns en samstämmig uppfattning från kommunerna. Dessutom genomförs ett Webbinar den 11 maj i en vidare krets.

SSM konstaterar bland annat att det sedan starten 1981 har funnits fem säkerhetsnämnder. Nu finns samtidigt nya förutsättningar. Antalet reaktorer i drift har under åren minskats från 12 till 6. Kärnavfallsanläggningarna är fortfarande i drift.

Nya beredskapszoner fr.o.m. den 1 juli i år påverkar inte direkt nämndernas arbete. En fråga handlar om nya kommuner ska ingå i nämnderna eftersom beredskapszonerna utvidgas. Samtidigt är det redan ett faktum i vissa av kärnkraftskommunerna. Framkommer också att SSM anser att KSO:s tidigare förslag att ändra benämningen till Lokal Insynsnämnd bättre speglar uppdraget eftersom nämnderna inte är expertorgan.

Avseende nämndsmötena menar SSM att man kan fundera över formen för dessa och vad som ska avrapporteras och behovet av mer strukturerad information. Slutligen så kan hanteringen av ekonomin och det statliga anslaget förenklas och eventuellt skärpas enligt myndigheten.

KSO välkomnar översynen, men framhåller vid en internationell jämförelse är frågan om lokal förankring och förtroendeskapande information via säkerhetsnämnderna av stor vikt. Transparensen och öppenheten finns inte i alla länder. Därför är det angeläget att värna om något som har fungerat i många år.

Vidare är det väl fungerande samspelet mellan myndigheter, kommuner och industri en trygghetsfaktor. En eventuell utvidgning av nämndernas sammansättning får inte negativt påverka möjligheterna till fortsatt förtroendefull dialog mellan företagsledningarna/an-läggningsägarna och kommunledningarna. Att nämndernas verksamhet finansieras med statliga anslag garanterar också säkerhetsnämndernas oberoende som statliga myndigheter.

Externt föredrag SSM: nya föreskrifter för kärnkraftsreaktorer

Vid KSO:s styrelsemöte den 6 maj medverkade Strålsäkerhetsmyndigheten för att även informera om de nya föreskrifterna för kärnkraftsreaktorer. Föredragande var Aino Obenius Mowitz. De nya föreskrifterna omfattar konstruktion, analys och drift. Hela anläggningens livscykel berörs från att tillstånd beviljas till att allt bränsle är borttaget.

När det gäller det kärntekniska avfallet så omfattar föreskrifterna förtydligande krav på avfallets hantering. Tidigare fanns inte ett heltäckande regelverk och detta har uppmärksammats internationellt av bland annat det Internationella Atomenergiorganet, IAEA. Föreskrifterna gäller fr. o. m. 2022-03-01. Det finns övergångsbestämmelser under perioden 1 juni 2022 t. o. m. 1 januari 2027. Det finns även möjlighet för viss dispens från föreskrifterna, som då prövas av myndigheten.

Foto: Freepik

Externt föredrag med Uniper och OKG AB om fossilfri vätgas

Vid KSO:s styrelsemöte den 6 maj medverkade OKG AB och Uniper med ett externt föredrag om sin försäljning av fossilfri vätgas. Föredragande var Jenny Wirandi, avdelningschef OKG AB och Malin Dahlroth, affärsutvecklingschef Uniper.

OKG har sedan 1990-talet haft en vätgasfabrik på området för att kyla de stora generatorerna till O1, O2 och O3. Tidigare köpte företaget vätgasen, men det blev kostsamt så därför byggde man en egen fabrik. Vätgasfabriken vid OKG AB har nu påbörjat kommersiell försäljning. Fabriken producerar 300 kg/dag och O3:s behov är ca 2 kg/dag. Fördelarna är att kompetens finns på plats, investeringen är redan betald och produktionskostnaden är låg.

Gasen är fossilfri eftersom den kommer från O3. En hamn finns på området och närhet till E22 är central eftersom gasen transporteras i komprimerad form på lastbil. För Uniper är vätgas en del i omställningen och det handlar om hur koncernen kan göra affärer mer fossilfritt och få ned utsläppen. Företaget tror på omställningen för annars kommer ingen affärs-verksamhet att finnas om 25 år.

Globala miljömål, EU:s miljömål och svenska miljömål går i samma riktning. Det är samtidigt elektrifieringens tid och det är viktigt att omställningen blir av. Sverige har väldigt goda förutsättningar med sina fossilfria utsläpp, men det krävs en ”game changer” för att klara omställningen. Vätgasen måste få rätt förut-sättningar för fossilfri vätgas är dyr och bär sig inte själv. Därför är det viktigt att staten och näringslivet gör detta tillsammans.

Externt föredrag om fossilfri vätgas

Foto: OKG AB

Regeringens expertorgan Kärnavfallsrådet håller föredrag på KSOs styrelsemöte

Vid KSO:s styrelsemöte den 11 mars 2022 medverkade regeringens expertorgan Kärnavfallsrådet med ett föredrag. Fokus på föredraget var kärnavfallsfrågan och beslutsprocessen samt Kärnavfallsrådets ställningstaganden och rekommendationer inför regeringens tillåtlighetsbeslut rörande slutförvaret i Forsmark (bilden).

Rådet redovisade även sina förslag om olika villkor och att man vill se mer forskning kring kopparkapslarna. Efter regeringsbeslutet den 27 januari i år så inleds nu en stegvis beslutsprocess och då är även Rådets syn på processen och i synnerhet kommunernas roll och möjlighet att medverka i denna av särskilt intresse (resurser).

En fråga som ska utredas i särskild ordning rör informationsöverföring/bevarande till framtida generationer avseende kärnbränsleförvaret. Slutligen så redovisades även Kärnavfallsrådet kunskapslägesrapport i sina huvuddrag (”Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2022- Samhället, tekniken och etiken”, SOU 2022:07). Rapporten publicerades den 1 mars.

Se vårt digitala föredrag

Föredragande från Kärnavfallsrådet var ordföranden Carl-Reinhold Bråkenhielm Professor emeritus empirisk livsåskådningsforskning, Uppsala universitet, vice ordföranden Tuija Hilding-Rydevik Professor emeritus SLU Centrum för biologisk mångfald, Institutionen för stad och land samt ledamot Ingemar Persson Professor emeritus i oorganisk och fysikalisk kemi vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala.

Externt föredrag i kärnavfallsfrågan – Svensk Kärnbränslehantering AB

Jenny Rees från SKB AB/kommunikation och samhällskontakt, informerar i kärnavfallsfrågan med fokus på Clab och regeringsbeslutets konsekvenser för den sammanhållna ansökan som bolaget lämnade 2011 och processen kring ett regeringsbeslut om slutförvaret/KBS 3 samt tidplanen för beslutet med en uppdelad ansökan.

SKB:s tidplan för det fortsatta arbetet med resterande komponenter i kärnavfallssystemet redovisas också. Ett regeringsbeslut krävs om slutförvaret och Inkapslingsanläggningen, Clink. SKB är beroende av ett svar och en tidplan. Dessutom saknas ett regeringsbeslut i frågan om utbyggnad av slutförvaret för kortlivat låg- och medelaktivt avfall, SFR, i Östhammar.

Foto: SKB/Curt-Robert Lindqvist

Pressmeddelande: Kärnkraftskommunerna om kärnavfallsfrågan

I en skrivelse till regeringen och Kärnavfallsrådet vill Kärnkraftkommunernas Samarbetsorgan (KSO) betona vikten av att regeringen presenterar en rimlig tidsmässig förväntansbild för det återstående arbetet med det använda kärnavfallet och vad som ska undersökas närmare. KSO understryker vikten av en tidplan och säkerhetsperspektivet utifrån kärnkraftskommunernas gemensamma ansvar för säkerheten i de berörda kommunerna.

KSO:s ordförande Margareta Widén Berggren framhåller följande:

”- Kärnkraftskommunerna har ett gemensamt ansvar för säkerheten i de berörda kommunerna. KSO menar därför att avsaknaden av ett tillåtlighetsbeslut i kärnavfallsfrågan från regeringen riskerar att äventyra både säkerheten och elproduktionen vid kärnkraftverken i dessa kommuner samt landets energisystem. Ett regeringsbeslut i närtid skulle garantera elförsörjningen i landet på både kort och lång sikt.”

KSO har i drygt 40 år samlat kommunerna med kärntekniska anläggningar. Medlemskommuner är Kävlinge, Nyköping, Oskarshamn, Varberg och Östhammar. KSO:s styrelse har den 26 mars 2021 beslutat att agera i slutförvarsfrågan. KSO som samarbetsorgan företräder det gemensamma ansvaret för säkerheten i de berörda kommunerna. Ett ansvar som kommunerna för övrigt har tagit i över 40 år i detta sammanhang. Redan i april 2018 lyfte KSO vikten av slutförvarsfrågans fortsatta hantering och beslutsprocessen i en skrivelse till riksdagen, regeringen samt miljö- och energidepartementet.

Svensk Kärnbränslehantering AB:s (SKB AB) har 2011 lämnat en ansökan som omfattar ett samlat system vilken innehåller dels slutförvaret i Forsmark, dels utbyggd lagringskapacitet vid mellanlagret Clab till 11 000 ton och en inkapslingsanläggning, Clink, kopplat till slutförvaret, båda i Oskarshamn. KSO konstaterar att SKB AB:s ansökan bygger på över 30 års prövningar av dessa tre anläggningar och att mark- och miljödomstolen samt Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, nu har sagt ja till ansökan, i likhet med de berörda kommunerna Oskarshamn och Östhammar.

Kommunernas godkännande bygger på SSM:s bedömning att den långsiktiga säkerheten är tillförlitlig och tillräcklig. Oskarshamns och Östhammars kommuner har agerat på flera sätt för att påtala vikten av att regeringen tar ett slutligt beslut i frågan genom en samlad prövning av ansökan som omfattar de tre komponenterna i kärnavfallssystemet och att regeringen också fastställer en tidplan för beslutsprocessen.

I likhet med de båda kommunerna vill KSO påtala vikten av att regeringen hanterar detta som en samlad ansökan. KSO anser också att kommunernas begäran om att regeringen redo-visar en tidplan fram till sitt tillåtlighetsbeslut måste anses som fullt rimlig och nödvändig. Vidare konstaterar KSO att Oskarshamns kommun inte kommer att acceptera en utbyggnad av Clab om det inte finns ett tillåtlighetsbeslut från regeringen rörande ett sammanhållet system.

Enligt SKB AB är Clab fullt i december 2023 och då finns ingen lagringskapacitet kvar. KSO konstaterar att detta förhållande får konsekvenser för säkerheten vid kärnkraftverken i kommunerna och möjligheten att producera el vid anläggningarna. Vidare skulle en situation kunna uppstå som innebär utökad mellanlagring vid kärnkraftverken i dessa kommuner, vilket i sin tur leder till frågor kring både behovet av lagringsutrymmen och säkerhet. KSO vill särskilt påtala de allvarliga konsekvenser ur säkerhetssynpunkt som blir följden om Clab inte byggs ut för att kunna mellanlagra använda kärnbränslet från kärnkraftverken efter 2023.

KSO menar att detta handlar om en sammanhållen process och en avfallsfråga och inte en kärnkraftsfråga. Ett tillåtlighetsbeslut är inte detsamma som ett drifttillstånd till dessa anläggningar utan efter ett regeringsbeslut följer en stegvis prövning av berörda myndigheter för samtliga komponenter i hela kärnavfallssystemet.

Pressmeddelande

Upplysningar

Margareta Widén Berggren: Mobil: 070-560 38 90, e-post: margareta.widen-berggren@osthammar.se Ann-Charlotte Olsson Stenkil: Mobil: 070-348 58 13, e-post: ann-charlotte.olsson.stenkil@varberg.se

Bilaga 1

Bilaga 2 – Foton och bildtexter

Högupplösta foton på Margareta Widén Berggren och Ann-Charlotte Olsson Stenkil kan laddas ner från Media & Grafik.

Fotnot

KSO bildades 1977. Samarbetsorganet har fem medlemskommuner; Kävlinge kommun, Nyköpings kommun, Varbergs kommun, Östhammars kommun och Oskarshamns kommun. Kärnsäkerhets- och beredskapsfrågor har i alla år varit i fokus. Gemensamma yttranden över remisser från departement och myndigheter samt samordning i frågor av gemensamt intresse är viktiga områden. Dessutom har organisationen på olika sätt arbetat med omvärldsbevakning genom bland annat studie- och arbetsresor till andra länder med kärnteknisk verksamhet. KSO är svensk medlem i det europeiska nätverket för kärntekniska kommuner, GMF.

Kontakt: Samordnare/Generalsekreterare Ted Lindquist

Mobil: 070-529 67 48, e- post: ted.lindquist@oskarshamn.se

Kärnkraftkommunernas webbplats: www.karnkraftskommunerna.se

Skrivelse till regeringen avseende beslutsprocessen i kärnavfallsfrågan

Kärnkraftkommunernas Samarbetsorgan (KSO) har i drygt 40 år samlat kommunerna med kärntekniska anläggningar. De fem medlemskommunerna är Kävlinge, Nyköping, Oskarshamn, Varberg och Östhammar. KSO:s styrelse har den 26 mars 2021 beslutat att agera i slutförvarsfrågan som samarbetsorgan för de fem kärntekniska kommunerna.

Här hittar du vårt pressmeddelande.