Pilotprojekt för ny kärnkraft

2025-07-08
18:49

Regeringsuppdrag till Naturvårdsverket för att underlätta kommuners planering och arbetssätt med tillståndsprocesser för effektivare etablering av ny kärnkraft och medel till pilotprojekt.

På uppdrag av regering ska Naturvårdsverket under 2024/25 finansiera och samordna 13 utvalda kommuners arbete, i form av pilotprojekt, med att utveckla arbetssätt för en koordinerad process för att möjliggöra effektiva plan- och tillståndsprocesser för etablering av kärnenergianläggningar.

Naturvårdsverket ska koordinera pilotprojekten vad gäller arbetssätt och processer så att projekten kan dra nytta av varandras erfarenheter för god framdrift. I det ligger också att ta vara på det arbete som görs i kommuner med befintlig kärnkraft. Myndighetens projektledare är Anders Hallberg.

Regeringen har avsatt 5 miljoner kronor 2024 och ytterligare 10 miljoner kronor 2025 för att höja beredskapen kring ny kärnkraft i kommunerna. Detta avser pilotprojekt där både etablerade kärntekniska och nya kommuner har kunnat söka pengar. Naturvårdsverket samverkar även med andra statliga myndigheter inom området. Kontaktpersoner finns på länsstyrelserna i berörda län.

Tillvarata erfarenheter

Enligt regeringsuppdraget ska Naturvårdsverket ta tillvara erfarenheterna i befintliga kärnkraftskommuner. Kärnkraftkommunernas styrelse har den 27 september 2024 utsett KSO- samordnaren som KSO:s kontaktperson gentemot Naturvårdsverket. Oskarshamns, Varbergs och Östhammars kommuner har tagit fram ansökningar om pilotprojekt och sökt medel till intressanta pilotprojekt som bland annat rör både etablering av ny kärnkraft och andra fossilfria energislag samt plan- och miljöfrågor samt medborgardialog i samband med processerna. Det finns ett behov av att samverka för input till en projektbank för att dela med sig av erfarenheter, t.ex. från påbörjade detaljplanearbeten, till de pilotprojekt som har kommit igång.

Kärnkraft ställer krav på samhället och det nationella ansvar kommunerna tar i sammanhanget kräver tid och resurser. Samtidigt är det en generationsväxling i kommunerna och det finns därför behov av kunskapsöverföring både bland förtroendevalda och tjänstepersoner. Kommunerna har anledning att fundera över dessa frågor och göra riskanalyser och se över beredskapszonerna. Kommunerna skriver långsiktiga kontrakt trots skiftande opinion över tiden.

Samtidigt är det viktigt att reflektera över hur samhället ser ut idag, exempelvis när det gäller medielandskapet jämfört med 1970- tal då kärnkraften etablerades i landet. Nu lever vi med sociala medier och påverkanskampanjer (”Fake News”). Det finns mångårig erfarenhet på befintliga platser. Inte minst kring förankring och delaktighet. Man kan inte bortse från och glömma dessa viktiga erfarenheter och det behöver de nya kommunerna inse och förstå. Det är också intressant att studera hur man arbetade när kärnkraften byggdes upp i Sverige.

Vilka är dagens förutsättningar för stat, region och kommuner? Det är också så att aktörerna inom industrin inte har några färdiga lösningar för hantering av den nya typen av kärnavfall och slutförvar som krävs. Stora resurser krävs till detta. Det är angeläget att den nationella nivån inser vikten av avfallsfrågorna och slutförvaret samt att det måste finnas en klar finansiering för dessa delar i systemet.

Förutsättningar för kommunerna

Pilotprojekten ska slutredovisas den 30/9 2025. Naturvårdsverket arrangerade den 4/3 ett virtuellt samverkansmöte. Vid mötet deltog ett 50- tal deltagare från 13 pilotkommuner och olika myndigheter samt KSO:s kontaktperson (samordnaren). Vid samverkansmötet framhöll statssekreterare Daniel Westlén att Naturvårdsverket ska vara pådrivande i klimatarbetet.

Han uttryckte också en förhoppning om att pilotprojektet underlättar förutsättningarna för kommunerna att få ny kärnkraft på plats. Han bedömde att det finns ett stort intresse för att bygga ny kärnkraft hos kommunerna och att 13 pilotkommuner är mer än vad han hade hoppats på. Statssekreteraren konstaterade att kommunerna har en central roll eftersom kärnkraften måste byggas på en plats någonstans i landet. Samtidigt har även myndigheterna en viktig roll i processen.

Vid mötet framkom en samstämmig bild:

Det finns en känsla för behovet av samverkan och att tänka långsiktigt.
Mycket kompetens i myndigheter och samverkansorgan.
Tydligt medskick om samverkan till aktörerna! Ta tillfället i akt att kontakta varandra.

Naturvårdsverket anordnar en gemensam avslutande aktivitet den 15 oktober inom projektets ram.

KSO har i sitt yttrande över Kärnkraftsprövningsutredningens delbetänkande 1 framfört följande: ”Kärnkraftskommunerna ser positivt på att det sedan en tid pågår en utvecklad dialog mellan statsmakterna och den lokala kommunala nivån genom initiativ från regeringens sida för att öka kommunernas beredskap inför processen kring etablering av ny kärnkraft. Samtidigt är KSO något tveksamt till nyttan av att engagera ett så stort antal kommuner i processen kring etableringen av ny kärnkraft i landet.

De etablerade kärntekniska kommunerna har många års erfarenhet och kompetens samt lokal acceptans när det gäller att vara värdkommuner för kärnteknisk verksamhet, vilket nya kommuner helt saknar. Intresset hos dessa nya kommuner är förstås positivt, men det gäller att hantera processen kring ny kärnkraft på ett förtroendefullt och rätt sätt. Till saken hör också att den nya tekniken kring SMR- reaktorer inte är fullt utvecklad för närvarande och ännu inte tagen i drift någonstans i världen.

Kärnavfallsfrågan och det framtida systemet för hantering av de nya reaktorernas avfallstyper finns inte heller framtaget ännu. KSO har en förhoppning om att de pilotprojekt om ökad beredskap i kommuner inför ny kärnkraft, som Naturvårdsverket har i uppdrag att samordna under 2025, och den erfarenhetsöverföring som sker mellan offentliga parter på Kärnkraftssamordnarens initiativ kommer att medverka till att denna process genomförs på rätt sätt.”

Vid KSO:s styrelsemöte den 21 mars 2025 lämnades lägesrapporter från Oskarshamns och Östhammars kommuner gällande pågående pilotprojekt i medlemskommunerna. Lägesrapporter kommer även att lämnas vid styrelsemötet den 26 september.

Pilotprojekt ”Ny kärnkraft till Oskarshamn”

Projektledare Niclas Lundström.

Kommunen har sökt bidrag från Naturvårdsverket för ett pilotprojekt som övergripande syftar till att se över möjligheten för ny kärnkraft i Oskarshamn. Projektet syftar till att bygga upp kunskap och insikter hos beslutsfattare och tjänstepersoner, men även hos organisationer och allmänhet för att möjliggöra etablering av ny kärnteknisk verksamhet i kommunen. Fokus för nyetablering är området vid det befintliga kärnkraftverket.

Projektet är uppdelat i tre delprojekt:

1. Lokalt kärnkraftsprogram

Delprojektet syftar till att skapa en, ur ett kommunalt perspektiv, övergripande processbeskrivning för tillståndsansökan av nya kärntekniska anläggningar i Oskarshamns kommun. Erforderliga underlag och tidsåtgång för kommunala beslut ska identifieras samt vilka förberedelser och förankringsarbeten som kommer att krävas behöver förtydligas. Kommunens erfarenheter från LKO (Lokal Kompetensuppbyggnad Oskarshamn) ska lyftas in i förslaget. Vidare ska kompetens- och resursbehov samt organisationsförslag för den kommunala verksamheten presenteras.

2. Pilot Ävrö

Delprojektet syftar till att påbörja fysisk planering för ny kärnkraft i kommunen där fokus ligger på att skapa en detaljplan för ny fossilfri energiproduktion inkluderande kärnkraft på Ävrö. Under året har förberedande arbeten som krävs till den strategiska miljöbedömningen påbörjats. Bland annat har naturvärdesinventering och arkeologiska utredningar startats.

3. Påverkan på lokalsamhället och lokal acceptans

Det tredje delprojektet syftar till att se över vilken lokal påverkan som en utbyggnad av en kärnteknisk verksamhet kommer att innebära både under byggtiden och därefter vid drift (infrastruktur, bostäder, skola, vård, omsorg, kompetensförsörjning, service, säkerhet, e.t.c). Vidare arbetas det med erfarenhetsutbyte med andra kommuner, myndigheter och intressenter. I delprojektet arbetas det även med att skapa förutsättningar för en bred lokal och regional acceptans genom att få till en modell för medborgardialog.

Som en grund för detta arbete kommer kommunen i samarbete med Novus att genomföra en attitydundersökning under maj-juni -25. Undersökningen syftar till att ge ett underlag för vad Oskarshamns kommun ska fokusera på i dialogerna med närboende, medborgare, näringsliv, e.t.c.

Varbergs kommun

Projektledare Jan Bengtsson

Varbergs kommun deltar i två projekt enligt nedan.

1. Erfarenheter från detaljplanearbetet

Detta projekt handlar om att i det pågående arbetet med detaljplanen få möjlighet att utvärdera arbetssätt, utveckla dialog- och kommunikationsmetoder samt kartlägga berörda aktörers roll och mandat i plan-processen. Syftet är att kunna bidra med kunskaper som kan leda till effektivare och tydligare planerings-processer för etablering av ny kärnkraft. Med hänsyn till den korta tidplanen för pilotprojektet bedöms endast arbetet med detaljplanen fram till plansamråd kunna ligga till grund för projektredovisningen.

Samarbete kommer att ske med Vattenfall, Trafikverket, Länsstyrelsen, Strålsäkerhetsmyndigheten, Naturvårdsverket samt sakkunniga.

Varberg kommuns erfarenheter kan framför allt bidra till att stärka andra kommuners beredskap för etablering av ny kärnkraft.

2. Påverkan på en kommun

I Vattenfalls underlag inför avgränsningssamrådet med de närmast berörda myndigheterna framgår att ”Uppemot 10 000 – 12 000 personer kan komma att sysselsättas under anläggningsfasen för det fall stora reaktorer kommer att uppföras”.

Varbergs kommun ser det som värdefullt att genom detta pilotprojekt få möjlighet att utreda hur kommunen kommer att påverkas under den tid som kärnkraftsanläggningen kommer att uppföras. Det kan till exempel handla om:

Tillfälliga och permanenta bostäder för personal.
Trafik och transporter.
Etableringsytor samt behovet av el, vatten, avlopp.
Behov av kommunal service.
Hur kommunen behöver organisera sig för att möta kommande behov.

Pilotprojekt Östhammars kommun

Projektledare Pontus Ericsson och Anna Bergsten (kontaktperson projekt 2).

Projekt 1 – Tematiskt tillägg till översiktsplan med fokus på energiproduktion och eldistribution, samt framtagande av ny kommunal energiplan.

Tematiskt tillägg till översiktsplan med fokus på energiproduktion och eldistribution. Delvis stöd från konsultföretaget Sweco avseende det tematiska tillägget. Samrådshandling innan sommaren -25, formellt samråd under sommaren för att få in synpunkter innan rapporten till Naturvårdsverket.
Ny kommunal energiplan. Vad? – Energisystemets tre delar:
- Produktion fokus på ny kärnkraft, men även solenergi
- Distribution transmissionsnätet
- Användning industriverksamhet
Kommunens formella roll vid kärnkraftsetablering:
- Detaljplan
- Bygglov
Kommunalt veto: Grunduppdraget från regeringen att snabba på planprocesserna. Försök att identifiera potentiella problem och konflikter och se hur kommunen kan verka för att de kan undvikas. Dialog och samverkan med centrala aktörer för att identifiera och förstå tekniska och praktiska förutsättningar vid ny etablering,

Två processer som pågått parallellt och i växelverkan; intern dialog med tjänstepersoner och den politiska ledningen på kommunen och extern dialog med relevanta aktörer: Vattenfall, Kärnfull Next, Blykalla, Nordic Nuclear Energy, Svenska Kraftnät och fastighetsägare.

Tre scenarier för ny kärnkraft:

Ny storskalig anläggning bredvid kärnkraftverket i Forsmark. Finns detaljplan som tillåter ny kärnkraft. Vattenfall är fastighetsägare.
Mellanstor vattenkyld anläggning, till exempel två till fyra reaktorer om 300MW, i nytt geografiskt läge. Vattenfall äger marken vid Forsmark och kan eventuellt säga nej till ny kärnkraft från annan aktör. Hargshamn är en potentiell placering.
Mindre icke vattenkyld anläggning vid industriverksamhet i Dannemora eller Gimo , utan krav på anslutning till elnätet.

Projekt 2 Kommunalekonomisk aspekter av en kärnkraftsetablering.

Sweco gör utredningen som rör tidigare kärnkraft i Östhammar och delvis andra kommuner. Utredning för att belysa frågan om ny kärnkraft ur ett kommunalekonomiskt planeringsperspektiv

Utredningen ska belysa frågan ur två komparativa perspektiv;

Nuläget jämfört de förhållanden som rådde under utbyggnaden av den befintliga kärnkraften i Sverige med Forsmarks kärnkraftverk och Östhammars kommun som exempel.
Ett internationellt jämförande perspektiv på basen av ett urval av relevanta länder, företrädesvis i Europa men möjligen även i Nordamerika och/eller Asien. Utifrån de genomförda komparativa analyserna ska utredningen utmynna i ett antal förslag till åtgärder.

Kommande steg omfattar: fortsatt arbete med historisk tillbakablick, modellering med hjälp av insamlad data, internationella intervjuer, samlad analys, förslag på åtgärder och rapportskrivande.

Samverkansmöte i Oskarshamn den 17-18 juni 2025

Samverkansmöte i Oskarshamn den 17-18 juni 2025 för att diskutera de problem pilotkommunerna ställs inför. Vid mötet deltog 38 representanter för pilotkommuner, den nationella kärnkraftssamordnarens kansli, myndigheter och akademi m.fl.

Sammanställning från workshop och erfarenhetsutbyte

Sammanställning från workshop och erfarenhetsutbyte när det gäller fyra fokusområden: platsval, lokal förankring och medborgardialog, påverkan på lokalsamhället och mottagarkapacitet och beställarkompetens.

Platsval

Övergripande diskussionsfrågor kopplat till platsval, mark, läge, strategi e.t.c.:

Arbetar er kommun aktivt med platsfrågan för en eventuell kärnteknisk anläggning, och i så fall i vilket skede befinner ni er (översiktsplan, fördjupad översiktsplan, tematiskt tillägg, detaljplan, områdesbestämmelser eller planprogram)?
Vilka utmaningar ser ni som kommun i arbetet med planfrågor kopplade till ny kärnkraft?
Vilket stöd skulle ni som kommun behöva i frågor som rör planläggning?

Aspekter som lyftes fram i gruppdiskussionerna kring platsval och de övergripande diskussionsfrågorna:

Förankring genom dialog och strategiska dokument.
Vilken lagstiftning ”vinner”?
En nationell riktning som är hållbar över tid.
Infrastruktur ses över i ett tidigt skede.
Det krävs principiella kommunala beslut, men hur hänger det ihop med styrdokument?
Kan man peka ut markanvändning utan möjlig lämplighetsprövning?
Tydlig beställning av staten gällande plats, bl a kopplat till elsystemet.
Stor osäkerhet kring storlek/yta.
Helhetsansvar – Produktion och användning.
Deltagande kommuner befinner sig i olika lägen – T ex så tittar Karlshamn på frågan i stort och lokalisering, Kävlinge ser över vad man kan göra av området kring Barsebäck, Norrköping undersöker flera platser, Gävle har fått förfrågningar kring SMR och Oskarshamn kör för skarpt läge gällande planfrågor, medborgardialog bl a.

Lokal förankring och medborgardialog

Övergripande diskussionsfrågor kopplat till lokal förankring och medborgardialog:

Arbetar ni idag med lokal förankring (t ex genom medborgardialoger eller informationskampanjer) kopplat till eventuell ny kärnkraft, och i så fall hur?
Vilka målgrupper har ni i så fall vänt er till (kommuninvånare, särskilda grupper, näringsliv, grannkommuner etc.)?
Om ni har genomfört dialoger eller informationsinsatser – vilken respons har ni fått?

Aspekter som lyftes fram i gruppdiskussionerna kring lokal förankring och de övergripande diskussionsfrågorna:

Vad ska/kan kommuniceras, när och med vilka? Kommunikationsproblem kan uppstå.
Viktigt att tydliggöra vad som är objektivt respektive subjektivt.
Viktigt att förstå vad/vilka beslut som kan kommuniceras och föras dialog kring. Påverkas
bl a av mandatperioder och antalet ansökningar.
Viktigt att belysa olika ståndpunkter.
Nyttja experter i dialogen med medborgarna.
Politiken är ej överens i alla kommuner, vilket gör att medborgardialogen ej kommit igång.
Erfarenheter från Oskarshamns LKO-projekt är att få deltagande medborgare till att vara ambassadörer.
Transparens.
Dialog börja i ett tidigt skede – Viktigt att hålla i, långsiktighet.

Påverkan på lokalsamhället

Övergripande diskussionsfrågor kopplat till påverkan på lokalsamhället gällande exempelvis säkerhet, bostäder, infrastruktur:

Vilken påverkan på lokalsamhället har ni identifierat att en eventuell kärnteknisk anläggning skulle kunna innebära (t ex säkerhet, tillfälliga och permanenta bostäder, infrastruktur, skola, omsorg)?
Finns det någon aspekt som är särskilt prioriterad för just er kommun?
Vilka risker eller möjligheter ser ni med en etablering av kärnkraft (t ex kommunal ekonomi, attraktionskraft, kompetensförsörjning, arbetstillfällen)?

Aspekter som lyftes fram i gruppdiskussionerna kring påverkan på lokalsamhället och de övergripande diskussionsfrågorna:

Hur undvika social problem, en ”torftig” miljö, påverkan av demografin (män/kvinnor)?
Byggande av ny kärnkraft påverkar även grannkommuner.
Behov av ”extra allt” – Kompetens, attraktivitet, kluster.
Långsiktighet krävs, berörd kommun tar en risk.
Många faktorer som samlat innebär en stor risk.
Beredskapsfrågan.
Geografiska avstånd påverkar.
Behov av nya bostäder, bygga hållbart trots tillfälligt.

Mottagarkapacitet och beställarkompetens

Övergripande diskussionsfrågor kopplat till mottagarkapacitet och beställarkompetens från kommunernas sida:

Har ni identifierat några viktiga kompetensområden som ni som kommunal organisation behöver stärka?
Är det ny kompetens som behöver tillföras, eller behöver ni förstärka redan befintlig kompetens?
Har ni en intern organisation som, efter det aktuella projektets slut, kan hantera frågor kopplade till etablering av ny kärnkraft?

Aspekter som lyftes fram i gruppdiskussionerna kring mottagarkapacitet och beställarkompetens samt de övergripande diskussionsfrågorna:

Finns behov av en grupp bestående av experter och myndigheter för kommunerna att kunna ”avropa” tjänster ifrån (inte ”snuttifiera” i varje kommun).
Behov av ett nätverk av kommunal kompetens kring frågor som bygglov, detaljplan, översiktsplan, miljökonsekvensbeskrivning, livsmedelstillsyn etc – Lagtolkningar.
Kunskap om kärnteknisk verksamhet – Kring elsystemet, men också att kunna ställa rätt frågor.
Kunskap om kärnkraft hos Länsstyrelsen.
Workshops kan användas som kunskapsspridning.
Få med markägarperspektivet.
Viktigt med både ja- och nejperspektiv.
Kommer krävas delvis ny organisation hos kommunerna.